Uppdragsport

Sjukamp: grenarna, poängen och rekorden i friidrottens mångkamp

Sjukamp är en mångkamp i friidrott med sju grenar på två dagar. Här är grenarna, hur poängen räknas, världsrekordet och de svenska sjukamparna.

R
Redaktionen
Sjukampare tar sig över ribban i höjdhopp på en friidrottsarena med häckar i bakgrunden

Sjukamp (på grekiska och engelska heptathlon) är en mångkamp i friidrott där den aktiva tävlar i sju grenar under två dagar och samlar poäng i varje gren. Damernas sjukamp är mästerskapsgren utomhus och har varit olympisk sedan 1984, medan herrarna tävlar i sjukamp inomhus med ett annat grenprogram. Den som har flest poäng efter den sista grenen vinner.

FaktaSjukamp
SportFriidrott (mångkamp)
Antal grenar7, fördelade på två dagar
DamerMästerskapsgren utomhus, olympisk sedan 1984
HerrarMästerskapsgren inomhus
Världsrekord damer7 291 poäng, Jackie Joyner-Kersee (1988)
Svenskt rekord damer7 032 poäng, Carolina Klüft (2007)

Vilka grenar ingår i sjukamp?

De sju grenar som ingår i damernas sjukamp är uppdelade så att första dagen innehåller fyra grenar och andra dagen tre:

DagGrenTyp
1100 meter häckLöpning
1HöjdhoppHopp
1KulstötningKast
1200 meterLöpning
2LängdhoppHopp
2SpjutkastningKast
2800 meterLöpning

Ordningen är alltid densamma. Dag ett blandar snabbhet, spänst och styrka, och dag två avslutas med 800 meter, där många tävlingar avgörs. Spännvidden är det som gör grenen så krävande: samma idrottare ska klara häck, höjdhopp och spjut på hög nivå och sedan orka ett tufft medeldistanslopp. Vill du se hur sjukampen passar in bland mästerskapens övriga discipliner finns den med i vår genomgång av alla grenar på friidrotts-VM.

Hur räknas poängen i sjukamp?

Varje resultat räknas om till poäng med fasta tabeller, så att en tid på 200 meter kan jämföras med en längd i spjut. Poängsystemet utvecklades av Karl Ulbrich och delar in grenarna i tre grupper:

  • Löpgrenar (200 m, 800 m och 100 m häck): P = a × (b − T)^c, där T är tiden i sekunder.
  • Hoppgrenar (höjdhopp och längdhopp): P = a × (M − b)^c, där M är höjden eller längden i centimeter.
  • Kastgrenar (kulstötning och spjut): P = a × (D − b)^c, där D är längden i meter.

Konstanterna a, b och c är olika för varje gren. Några exempel ur rekordtabellen: 13,15 på 100 meter häck ger 1 102 poäng, 1,95 i höjdhopp ger 1 171 poäng och 6,85 i längdhopp ger 1 122 poäng. Poängen summeras gren för gren, och tävlingsledningen visar ställningen efter varje gren.

Hur ser herrarnas sjukamp inomhus ut på inomhus-EM?

Herrarnas mångkamp utomhus är tiokamp, men flera av tiokampens grenar ryms inte i de flesta inomhusarenor. Därför tävlar herrarna i sjukamp på inomhus-EM och inomhus-VM. Första dagen består av 60 meter, längdhopp, kulstötning och höjdhopp, och andra dagen av 60 meter häck, stavhopp och 1 000 meter. Poängen räknas med samma formler som i damernas sjukamp men med andra konstanter. Världsrekordet i herrarnas sjukamp innehas av Ashton Eaton, och det svenska rekordet är 6 142 poäng av Henrik Dagård.

Vilka rekord gäller i sjukamp?

Världsrekordet i damernas sjukamp är 7 291 poäng och sattes av amerikanskan Jackie Joyner-Kersee vid OS i Seoul 1988. Hon har sex av de tio bästa serierna genom tiderna. Europarekordet på 7 032 poäng tog Carolina Klüft vid VM i Osaka 2007, och då slog hon ryskan Larisa Nikitinas 18 år gamla europarekord på 7 007 poäng.

PoängNamnÅrPlats
7 291Jackie Joyner-Kersee, USA1988Seoul
7 032Carolina Klüft, Sverige2007Osaka
7 032Anna Hall, USA2025Götzis
7 013Nafissatou Thiam, Belgien2018Götzis
7 007Larisa Nikitina, Sovjetunionen1989Brjansk

Anna Hall vann sjukampen i Götzis 2025 på 7 032 poäng och tangerade då Klüfts notering, vilket gör duon till delad tvåa genom tiderna enligt SVT. Belgiska Nafissatou Thiam har tagit OS-guld i sjukamp tre gånger i rad, 2016, 2020 och 2024. Per oktober 2026 är Anna Hall regerande världsmästare efter VM-guldet 2025.

Vilka svenska sjukampare har satt rekord som stod sig?

Carolina Klüft är den största svenska sjukamparen genom tiderna. Hon slog igenom med EM-guld i München 2002 på 6 542 poäng, vann VM-guld 2003, 2005 och 2007 och tog OS-guld i Aten 2004. I Paris 2003 nådde hon 7 001 poäng och blev den tredje kvinnan någonsin över 7 000 poäng. Hon vann också den prestigefyllda tävlingen i Götzis fem år i rad mellan 2003 och 2007. I mars 2008 slutade hon med mångkamp för att satsa på längdhopp och tresteg.

Före Klüft var Monica Westén störst. Hennes svenska rekord på 6 085 poäng från 1990 stod sig i över tio år. Bara fem svenska kvinnor har passerat 6 000 poäng:

  1. Carolina Klüft, 7 032 poäng (2007)
  2. Jessica Samuelsson, 6 300 poäng (2012)
  3. Bianca Salming, 6 101 poäng (2018)
  4. Monica Westén, 6 085 poäng (1990)
  5. Sofia Linde, 6 081 poäng (2013)

Av den yngre generationen tävlade Lovisa Karlsson och Erika Wärff i sjukampen på EM i Birmingham.

Mer om mångkamp

Sjukamp, femkamp eller tiokamp?

Före 1984 var femkamp damernas stora mångkamp, men när sjukampen tog över tillkom 200 meter och spjut. Tiokampen är herrarnas utomhusgren med tio grenar: 100 meter, 400 meter, 1 500 meter, 110 meter häck, höjdhopp, längdhopp, stavhopp, kulstötning, diskus och spjut. Det har diskuterats att i framtiden låta damerna tävla i tiokamp i stället för sjukamp på utomhusmästerskapen.

Varför spelar vädret så stor roll?

Rekordtabellerna tar ingen hänsyn till regn, kyla eller motvind. Sportbladets Mats Wennerholm har pekat på hur Carolina Klüft hoppade 1,94 i höjdhopp i ett varmt Paris men 1,86 i ett regnigt Tallinn, åtta centimeter sämre trots en stark tävling. Över två dagar och sju grenar slår vädret igenom i flera grenar, och därför sätts de flesta rekord under goda förhållanden.

Hur tränar man för sjukamp?

En sjukampare behöver snabbhet för häck och 200 meter, teknik i hopp och kast och uthållighet för 800 meter. Den avslutande grenen kräver samma typ av intervallträning som medeldistanslöpare använder, medan grunden i konditionsträningen gör att kroppen återhämtar sig mellan grenarna. Den som vill prova på kan också delta i öppna sjukampstävlingar för motionärer, där poängsystemet är detsamma som i riktiga tävlingar.

Källor