Ett maraton är exakt 42 195 meter, det vill säga 42,195 kilometer. Distansen är standardiserad över hela världen och gäller för alla officiella maratonlopp, från stora stadslopp som Stockholm Marathon till maratonloppet under de olympiska spelen. Men siffran är ingen slump: den har en historia som sträcker sig från antikens Grekland till en kunglig läktare i London 1908.
Varför är maratondistansen exakt 42 195 meter?
Grenen bygger på en myt om den grekiske soldaten Feidippides, som enligt Herodotos ska ha sprungit från staden Marathon till Aten, en sträcka på omkring 40 kilometer, för att meddela att grekerna besegrat den persiska hären i slaget vid Marathon år 490 f.Kr. Internationella Olympiska Kommittén har senare uppskattat avståndet mellan slagfältet och Aten till 35,4 kilometer.
De första åren varierade maratonloppens längd mellan 40 och 43 kilometer, alltså utan en fast standard. Den exakta sträckan 42 195 meter kommer i stället från OS 1908 i London. Loppet gick från det kungliga slottet Windsor Castle till White City Stadium, en sträcka på 26 miles (41 843 meter). Ytterligare 385 yards, motsvarande 352 meter, lades till så att mållinjen skulle hamna rakt framför den kungliga logen på upploppet. Den brittiska sträckan blev därmed 26 miles och 385 yards, det vill säga 42 195 meter.
Det dröjde ändå till 1924 innan Internationella Olympiska Kommittén fastställde att just den distansen skulle gälla för OS. Först 1982, när de stora maratonarrangörerna bildade Association of International Marathons (AIMS), infördes enhetliga internationella regler för hur en maratonbana ska mätas. Numera kontrollmäts banorna för de stora internationella maratonloppen minst vart femte år, även när banan inte har ändrats.
Maratondistansen i löpning jämfört med andra distanser
Maraton är den längsta distansen som körs regelbundet inom friidrotten på landsväg, men den är långt ifrån den enda inom löpning. Så ser trappstegen ut mellan de vanligaste löpdistanserna, kilometer för kilometer:
| Distans | Längd | Vanlig målgrupp |
|---|---|---|
| 5 km | 5 000 meter | Nybörjare, motionslöpare |
| 10 km | 10 000 meter | Erfarna motionslöpare |
| Halvmaraton | 21,1 kilometer | Löpare med minst några månaders bas |
| Maraton | 42,195 kilometer | Löpare med etablerad distansträning |
| Ultramaraton | Över 42,195 kilometer, ofta 50–100+ km | Erfarna uthållighetslöpare |
Ett maraton är alltså exakt dubbelt så långt som ett halvmaraton, och den vanliga rekommendationen är att ha sprungit och klarat ett halvmaraton innan man ger sig på hela maratondistansen. För den som vill längre än så finns ultralöpning: lopp som varar allt från sex till fler än fyrtioåtta timmar, långt bortom den klassiska maratonsträckan.
Hur lång tid tar det att springa ett maraton?
Tiden det tar att springa ett maraton varierar enormt beroende på erfarenhet och tempo. De flesta motionslöpare landar på 4–5 timmar, och en del tar längre tid än så, ibland 5–6 timmar eller mer om löpningen kombineras med gångintervaller. Stora maratonlopp sätter därför ofta en tidsgräns runt sex timmar för att banan ska kunna stängas och funktionärerna avslutas i tid.
Ett jämnt tempo genom hela loppet är avgörande. Att gå ut för snabbt de första kilometrarna straffar sig hårt efter 30 kilometer, den punkt där glykogenlagren ofta tar slut och den mentala styrkan blir minst lika viktig som konditionen. Eliten rör sig i en helt annan liga: som jämförelse springer världens snabbaste maratonlöpare hela distansen på under två timmar, ett tempo på strax över 21 km/h i snitt under drygt 42 kilometer.
Världsrekord och svenska rekord i maraton
Världsrekord i maraton har registrerats officiellt sedan 2004; dessförinnan talade man om världsbästa tider.
| Rekord | Tid | Löpare | Lopp/år |
|---|---|---|---|
| Världsrekord, herrar | 1:59.30 | Sabastian Sawe | London Marathon, 2026 |
| Världsrekord, damer | 2:15.41 | Tigst Assefa | London Marathon, 2026 |
| Svenskt rekord, herrar | 2:05.57 | Suldan Hassan | Tokyo Marathon, 2025 |
| Svenskt rekord, damer | 2:23.41 | Isabellah Andersson | 2011 |
Innan Sabastian Sawe satte det nuvarande världsrekordet innehades det officiella herrekordet av Kelvin Kiptum, som sprang 2:00:35 vid Chicago Marathon 2023. Kiptum hann aldrig försvara rekordet innan han gick bort. Eliud Kipchoge är den löpare som ändå först sprang under tvåtimmarsgränsen: under Ineos 1:59 Challenge i Wien 2019 sprang han på tiden 1:59:40,2. Det räknas dock inte som officiellt världsrekord, eftersom loppet kördes med fasta farthållare och vätskelangning genom hela sträckan, upplägg som inte tillåts i vanliga tävlingar. Två svenskar, Alexis Ahlgren och Thure Johansson, har historiskt även innehaft det formella världsrekordet i maraton.
De stora maratonloppen i Sverige och världen
Sex av världens mest namnkunniga maratonlopp bildar tillsammans World Marathon Majors: New York Marathon, Boston Marathon, Berlin Marathon, London Marathon, Chicago Marathon och Tokyo Marathon. Serien kompletteras av maratonloppen som körs under friidrotts-VM:s 49 grenar samt sommar-OS.
I Sverige är Stockholm Marathon det överlägset största årliga loppet, med i storleksordningen 20 000 anmälda löpare varje år. Helsingborg Marathon arrangerades för första gången 2014 och blev direkt Sveriges näst största maratonlopp med över 1 700 anmälda. Utöver dessa finns ett tjugotal maratonlopp runt om i landet, de flesta med färre än 500 deltagare och ofta under 100: exempel är Göteborg Marathon, Båstad Marathon, Östersund Marathon, Växjö Marathon och Axa Fjällmaraton. Ironman Kalmar har dessutom ett maratonlopp inbakat som ett delmoment i tävlingen, med fler deltagare än något annat svenskt maratonlopp förutom Stockholm Marathon.
Så tränar du inför ditt första maraton, vecka för vecka
De flesta löpare som ger sig på sitt första maraton tränar mellan tre och sex månader i förväg. En vanlig utgångspunkt är att redan ha klarat ett halvmaraton innan den specifika maratonträningen inleds, eftersom kroppen behöver en etablerad löparbas att bygga vidare på.
Långpass är kärnan i träningen. Distanslöpning på 30 kilometer och uppåt vänjer både muskler och sinne vid att hålla igång under lång tid, samtidigt som tempot under dessa pass hålls lugnt snarare än snabbt. Precis som i förberedelserna inför andra svenska uthållighetsklassiker, till exempel Vasaloppets 90 kilometer, handlar mycket av arbetet om att gradvis öka volymen utan att överbelasta kroppen, och om att lära kroppen hantera en distans som långt överstiger vad en vanlig löprunda kräver.
Den sista veckan före loppet trappas träningen ner rejält, så kallad nedtrappning, för att kroppen ska vara utvilad och redo på startdagen. Många löpare kombinerar dessutom löpträningen med styrketräning för att förebygga skador, samt varierar underlaget mellan asfalt och grus under uppbyggnadsperioden.
Sammanfattning
Ett maraton är 42 195 meter, en distans som fastställdes vid OS i London 1908 och stadfästes officiellt 1924. Ursprunget går tillbaka till myten om Feidippides och slaget vid Marathon år 490 f.Kr. Motionslöpare springer i regel loppet på 4–5 timmar, medan världseliten klarar det på strax under två timmar: nuvarande världsrekord är 1:59.30 för herrar (Sabastian Sawe) och 2:15.41 för damer (Tigst Assefa), medan svenska rekord innehas av Suldan Hassan och Isabellah Andersson. Stockholm Marathon är Sveriges största lopp, och den som vill springa sitt första maraton bör räkna med flera månaders förberedelse med långpass på 30 kilometer och uppåt.
