Tennis regler bygger på ett poängsystem som räknas 15, 30, 40 och game, kombinerat med ett set- och matchsystem ovanpå. Varje poäng inleds med en serve diagonalt över nätet, och den spelare som vinner flest game tar setet, medan flest vunna set avgör hela matchen. Nedan går vi igenom banans mått, poängräkningen, hur set och match vinns, serve och retur samt vad som skiljer singel från dubbel.
Tennisbanans mått och utrustning
En tennisbana är 23,77 meter lång. Vid singelspel är banan 8,23 meter bred, men vid dubbelspel utökas bredden till 10,97 meter eftersom de yttre sidolinjerna då räknas som spelyta. Nätet delar banan mitt itu och är 91,4 centimeter högt i mitten, något högre ute vid stolparna.
Underlaget varierar mellan turneringar: grus, gräs och hardcourt är de tre vanligaste banunderlagen, och de påverkar bollens studs och spelets tempo påtagligt. Grus ger en långsammare, högre studs, medan gräs och hardcourt gör spelet snabbare.
Utrustningen är enkel: ett racket och en tennisboll räcker för att spela. Racketen får enligt reglementet vara max 73,7 centimeter lång, men de flesta spelare använder betydligt kortare racket i praktiken. Tennisbollen ska väga mellan 56 och 59,4 gram och studsa inom ett fastställt intervall när den släpps från en bestämd höjd. Ett vanligt tennisracket i dag är tillverkat i kolfiber och väger mellan 250 och 350 gram, medan bollarna är av gummi klädda med filt.
Poängräkning: 15, 30, 40 och game
Poängräkningen i tennis följer en fast skala: första poängen ger 15, andra poängen 30 och tredje poängen 40. Vinner samma spelare en fjärde poäng vinns gamet, förutsatt att ledningen är minst två poäng.
Ligger båda spelarna på 40-40 kallas ställningen deuce. Därifrån måste en spelare vinna två poäng i följd: det första poänget ger fördel, det andra avgör gamet. Vinner spelaren med fördel nästa poäng är gamet över, men förlorar hen i stället poänget återgår ställningen till deuce igen, vilket kan upprepas flera gånger innan gamet avgörs.
I motionstennis och vissa tävlingsformer används i stället no ad-regeln, där gamet avgörs direkt av en enda avgörande poäng vid 40-40, utan den extra fördelsrundan.
Set, game och match: så vinns en match
Ett set vinns av den spelare som först vinner sex game, förutsatt att ledningen är minst två game, till exempel 6-3 eller 7-5. Blir ställningen 6-6 i game spelas i stället en tiebreak som avgör setet.
I en tiebreak räknas poängen rakt upp, 1, 2, 3 och så vidare, och den spelare som först når 7 poäng med minst två poängs marginal vinner både tiebreaken och setet, ofta med slutresultatet 7-6 i själva setet. Räcker inte sju poäng till marginal fortsätter tiebreaken tills en spelare leder med två poäng.
De flesta matcher spelas bäst av tre set, medan herrsinglar i Grand Slam-turneringarna som Wimbledon spelas bäst av fem set. Den spelare som först vinner den nödvändiga majoriteten set vinner matchen. Den längsta match som någonsin spelats var mellan John Isner och Nicolas Mahut i Wimbledon 2010, där det femte och avgörande setet slutade 70-68.
Serve och retur i tennisspelets regler
Varje poäng inleds med en serve. Servaren står bakom baslinjen, kastar upp bollen med den fria handen och slår den diagonalt över nätet, in i motståndarens serveruta som avgränsas av mittlinjen, sidolinjen och servelinjen. Serven måste studsa inom serverutan innan mottagaren får returnera bollen, annars blir det fel serve.
Servaren har två servar på sig per poäng. Missas den första serven, en så kallad felserve, får spelaren slå en andra serve. Missas även den andra serven blir det dubbelfel och motståndaren vinner poänget direkt.
Efter att serven studsat i rätt ruta är bollen i spel, och spelarna byter sida av banan sedan bollen väl korsat nätet. Så fort bollen studsar en andra gång på samma sida är poänget förlorat, och det gäller att returnera innan dess. Ett undantag är rullstolstennis, där bollen får studsa två gånger innan returen.
Rör serven vid nätet men studsar ändå ner i rätt serveruta kallas det let, och då spelas serven helt enkelt om utan att räknas som fel. Träffar serven i stället nätet och landar utanför rätt ruta blir det en vanlig felserve, och spelaren får ta sin andra serve som vanligt.
Vad krävs av en spelare för att spela tennis
En spelare som vill spela tennis behöver framför allt behärska grundslagen: forehand, backhand, serve och volley. Utöver tekniken krävs god löpförmåga eftersom banan är förhållandevis stor och matcher kan pågå länge.
Reglerna kräver dessutom att spelaren håller sig inom banans linjer under spel. Vidrör spelaren nätet med kroppen eller racketen medan bollen är i spel förloras poänget automatiskt, oavsett hur bra själva slaget var.
En spelare måste också ge motståndaren rimlig tid att förbereda sig mellan poängen, och vid byte av sida efter udda antal game i ett set finns en kort paus för vila. Bryter spelaren mot dessa tidsregler kan domaren utdöma en varning och i förlängningen ett poängavdrag.
Singel och dubbel: skillnaderna i praktiken
Den största regelskillnaden mellan singel- och dubbelspel är banans bredd: dubbelspel använder de yttre sidolinjerna, vilket gör spelytan bredare. I övrigt gäller samma poängräkning, samma set- och matchsystem och samma serveregler för båda spelformerna.
I dubbel serverar spelarna växelvis inom paret under matchens gång, och paren turas om att stå främst vid nätet för att täcka spelytan bättre. Kommunikationen mellan lagkamraterna blir därför en viktigare del av spelet än i singel, där en spelare täcker hela sin planhalva själv.
Vanliga tennisbegrepp
Den som är ny i tennis stöter snabbt på begrepp som ess (en serve som mottagaren inte ens rör vid), volley (att slå bollen i luften innan den studsat), baseliner (en spelare som helst spelar långt bak vid baslinjen) och break (att vinna ett game på motståndarens serve). Att lära sig terminologin gör det betydligt lättare att följa både tränarens instruktioner och tv-sända matcher.
Grand Slam-turneringarna
Fyra turneringar räknas som Grand Slam: Australian Open, French Open, Wimbledon och US Open. Wimbledon, som spelas på gräs i London, är den äldsta och mest anrika av de fyra och den enda som fortfarande kräver vit klädsel av spelarna. Svensk tennis har historiskt sina största framgångar i just Grand Slam-sammanhang, där Björn Borg vann Wimbledon fem gånger i rad mellan 1976 och 1980.
Precis som i padel, basket och ishockey bygger tennisens regelverk på tydliga poäng- och tidsramar som ska hålla spelet rättvist och begripligt för både spelare och åskådare.
