Basket regler bygger på ett fåtal grundprinciper: fem spelare per lag på planen, poäng med 1, 2 eller 3 poäng beroende på skottyp, och strikta tidsgränser som tvingar fram ett högt tempo. Nedan går vi igenom poängräkningen, dribbling och stegfel, de viktigaste tidsreglerna och när det blir foul eller straffkast.
Basket regler i korthet
En basketmatch spelas mellan två lag med 5 spelare vardera på basketplan, av en trupp på upp till 12 spelare totalt. Varje lag får byta fritt men bara under avblåsningar. En svensk match spelas över fyra perioder om tio minuter vardera, medan NBA i stället spelar fyra perioder om tolv minuter. Blir matchen oavgjord efter ordinarie tid spelas extra femminutersperioder tills en vinnare utsetts.
Bollen förs framåt genom att passas mellan lagkamrater eller dribblas, det vill säga studsas mot golvet med en hand i taget. Poäng görs genom att skjuta bollen i en båge ner genom korgen, en ring med nät fäst på 305 centimeters höjd.
Poängräkning: 1, 2 och 3 poäng
Hur många poäng ett skott ger avgörs av var på planen spelaren befinner sig när bollen lämnar handen:
- 2 poäng — skott som tas innanför trepoängslinjen, alltså relativt nära korgen.
- 3 poäng — skott som tas bakom trepoängslinjen, som ligger 6,75 meter från korgen i de flesta ligor.
- 1 poäng — straffkast, som tilldelas efter vissa typer av foul.
Om en spelare foulas mitt i ett skottförsök och ändå gör poäng räknas målet, samtidigt som spelaren dessutom får ett extra straffkast som bonuskast — chansen till en extra poäng utöver det redan godkända målet. Missas skottet i stället tilldelas spelaren 3 straffkast vid ett foulat trepoängsförsök, eller 2 straffkast vid ett foulat tvåpoängsförsök.
Dribbling och stegfel
En spelare med bollkontroll har rätt att göra en sammanhängande dribbling. Så fort bollen berörs med båda händerna räknas dribblingen som avslutad, och en ny dribbling får inte påbörjas — bryts regeln kallas det dubbeldribbling och bollen går över till motståndarna.
När dribblingen är avslutad har spelaren rätt att rotera runt en stillastående fot, vilket inom basketen kallas roteringsfoten. Den andra foten får lyftas och sättas ner fritt, men flyttas roteringsfoten innan bollen passas eller skjuts utdöms stegfel. Ett undantag är layupen: en spelare som dribblandes tar upp bollen i farten får ta två steg fram mot korgen innan bollen läggs eller skjuts i korgen.
Tidsregler: 24, 8 och 3 sekunder
Basket styrs av flera strikta tidsgränser som tillsammans håller uppe matchens tempo:
- 24 sekunder — det anfallande laget måste skjuta ett skottförsök inom 24 sekunder från att man fått bollkontroll, annars går bollen till motståndarna.
- 8 sekunder — laget måste ta sig över mittlinjen till motståndarnas planhalva inom 8 sekunder efter inkast eller returstudsning.
- 3 sekunder — en anfallande spelare får som mest vistas 3 sekunder i taget i det målgivande området precis under korgen.
Skjuter laget i ringen utan att göra mål, eller om en försvarare rör vid bollen sist innan den lämnar planen, återstartas 24-sekundersklockan.
Foul och straffkast
Basket tillåter kroppskontakt, men bara i begränsad omfattning. Att knuffa, slå eller sparka på en motståndare bestraffas som foul, liksom att sträcka sig efter bollen på ett sätt som gör att motståndaren tappar kontrollen. Antalet straffkast som döms ut beror på situationen: en foul mot en spelare som samtidigt gör mål ger ett extra straffkast, medan en foul mot ett misslyckat trepoängsförsök ger tre straffkast i stället för två.
En spelare som når fem personliga foul (sex i NBA) får inte spela resten av matchen. Foulen räknas dessutom in i lagets totala lagfoul: så fort ett lag når fem foul under samma period får motståndarna två straffkast vid varje efterföljande foul under den perioden, oavsett var på planen den begås.
Teknisk och osportslig foul
Utöver de vanliga fysiska foulen finns två strängare kategorier. Teknisk foul döms för osportsligt uppträdande, som att skälla på domaren eller bänken, och ger motståndarna ett automatiskt straffkast samt bollinnehav utan att spelet i övrigt avbryts. Osportslig foul döms för hårda, avsiktliga foul utan spelmoment, till exempel att blockera en motståndare hårt utan att bollen är inom räckhåll — motsvarigheten till ett gult kort i fotboll. Två osportsliga foul i samma match leder till utvisning för resten av matchen.
Vanliga baskettermer
Den som är ny i basket stöter snabbt på begrepp som dunk (att slänga ner bollen i korgen efter ett högt hopp), layup eller tvåtaktare (skott efter dribbling med två tillåtna steg), screen (att stå still för att hjälpa en lagkamrat bli fri) och crossover (att snabbt byta dribblingshand för att lura sin försvarare). Att lära sig terminologin gör det betydligt lättare att följa både coachens instruktioner och tv-sända matcher.
Skillnader mot NBA
Flera regler skiljer sig mellan FIBA, som styr internationell och svensk basket, och NBA. Speltiden är fyra perioder om tio minuter i FIBA-regelverket mot tolv minuter i NBA, gränsen för utvisning på personliga foul är fem i FIBA mot sex i NBA, och trepoängslinjens avstånd till korgen varierar något mellan de två regelverken. Spelare som Michael Jordan och senare stjärnor som Victor Wembanyama har vuxit fram i NBA:s regelsystem, vilket är en del av förklaringen till att många svenska basketfans känner NBA-reglerna bättre än de svenska.
Precis som i innebandy och ishockey bygger basketens regelverk på en kombination av tidsgränser och foulsystem som ska hålla matchen rättvis och tempot högt genom alla perioder.
