Schack spelas av två spelare på ett schackbräde med 64 rutor (8x8). Varje spelare har 16 pjäser, den ena vita och den andra svarta. Vit gör alltid första draget, sedan turas spelarna om att flytta en pjäs i taget. Målet är att sätta motståndarens kung schackmatt, alltså hota kungen så att den inte kan undkomma på något sätt. Ett parti kan också sluta oavgjort, så kallad remi.
Till skillnad från biljard eller dart finns ingen tur i schack: ingen tärning, inga dolda kort, allt avgörs av dragen. Grundreglerna går att lära sig på en kväll, men tre specialdrag och några regler om hur partiet slutar brukar ställa till det för nybörjare. Här går vi igenom allt i den ordning du behöver det.
Schackbräde och uppställning: hur ställer du upp pjäserna?
Brädet består av 64 rutor som är omväxlande ljusa och mörka. Vänd det så att båda spelarna har en ljus ruta i hörnet längst ner till höger. Varje spelare har samma uppsättning pjäser:
| Pjäs | Antal per spelare | Ungefärligt värde |
|---|---|---|
| Kung | 1 | Ovärderlig |
| Dam | 1 | 9 poäng |
| Torn | 2 | 5 poäng |
| Löpare | 2 | 3 poäng |
| Springare | 2 | 3 poäng |
| Bonde | 8 | 1 poäng |
Pjäsvärdena är en tumregel för att jämföra byten och kan ändras med ställningen. Kungen saknar värde eftersom partiet är förlorat om den blir schackmatt.
Uppställningen är alltid densamma. På den bakre raden står pjäserna, från kanten och inåt: torn, springare, löpare, dam, kung, löpare, springare, torn. Framför dem står de åtta bönderna. En enkel minnesregel är att damen tar sin egen färg: den vita damen står på en ljus ruta och den svarta damen på en svart ruta. Damerna står på samma linje, och kungarna likaså.
Hur får pjäserna flytta?
Varje pjäs har sitt eget rörelsemönster. En pjäs får inte flytta till en ruta där det redan står en egen pjäs, men den får flytta till en ruta med en av motståndarens pjäser och slår då den pjäsen, som tas bort från brädet. Alla pjäser utom springaren måste ha fri väg.
- Kungen flyttas en ruta i taget åt valfritt håll. Undantaget är rockad, se nedan.
- Damen är den starkaste pjäsen och flyttas valfritt antal rutor rakt fram, bakåt, i sidled eller diagonalt.
- Tornet flyttas valfritt antal rutor lodrätt eller vågrätt, aldrig diagonalt.
- Löparen flyttas valfritt antal rutor diagonalt och stannar därför alltid på samma färg. Varje spelare har en löpare för ljusa och en för mörka rutor.
- Springaren flyttas i ett L: två rutor åt ett håll och sedan en ruta åt sidan. Den är den enda pjäsen som kan hoppa över andra pjäser.
- Bonden flyttas en ruta rakt framåt och aldrig bakåt. När en bonde flyttas för första gången får den gå två steg om vägen är fri. Bonden slår däremot snett framåt, en ruta åt sidan.
Bonden är alltså den enda pjäsen som slår på ett annat sätt än den flyttar. Det är också den pjäs som har flest specialregler.
Schack, schackmatt och patt
När en pjäs hotar att slå motståndarens kung i nästa drag står kungen i schack. Spelaren måste då genast häva hotet på något av tre sätt: flytta kungen, slå den hotande pjäsen eller ställa en egen pjäs emellan. Mot en springare går det inte att ställa något emellan, eftersom springaren hoppar. Du får aldrig göra ett drag som sätter din egen kung i schack.
Kan kungen inte undkomma är det schackmatt och partiet är slut. Kungen slås alltså aldrig på riktigt. Patt är motsatsen: kungen står inte i schack, men spelaren som har draget saknar tillåtna drag. Då slutar partiet remi, och det är en vanlig räddning för den som ligger under i slutspelet.
Vinst i schack: tre sätt att vinna ett parti
En spelare kan vinna ett parti på tre sätt:
- Schackmatt, motståndarens kung står i schack och kan inte räddas.
- Uppgivelse, motståndaren ger upp, ofta när schackmatt ändå är oundviklig.
- Flaggfall, motståndarens tid tar slut när partiet spelas med schackklocka. Saknar du själv pjäser som kan sätta matt blir det i stället remi.
I tävlingar kan en spelare också förlora genom diskvalificering, till exempel efter upprepade otillåtna drag.
När slutar partiet remi?
Remi betyder att partiet slutar oavgjort. Det kan hända på fem sätt:
- Patt, spelaren som har draget står inte i schack men har inget tillåtet drag.
- Ställningsupprepning, samma ställning har uppstått tre gånger med samma spelare vid draget, och den som har draget begär remi. Efter fem upprepningar kan domaren döma remi utan att någon begär det.
- 50-dragsregeln, 50 drag har gjorts av båda spelarna utan att någon bonde har flyttats eller någon pjäs har slagits. Efter 75 sådana drag kan domaren döma remi själv.
- Otillräckligt material, ingen av spelarna har pjäser kvar som kan sätta matt, till exempel kung mot kung.
- Överenskommelse, båda spelarna kommer överens om remi. Enligt världsschackförbundet FIDE:s turneringsregler ska båda anteckna erbjudandet i sitt partiprotokoll.
Specialdrag: rockad, en passant och promovering
Schack har tre specialdrag som nybörjare ofta missar.
Rockad är det enda draget där två pjäser flyttas samtidigt. Kungen flyttas två steg mot ett av sina torn, och tornet ställs på rutan bredvid kungen, på andra sidan. Kort rockad görs mot tornet närmast kungen och lång rockad mot tornet på damens sida. Rockad är bara tillåten om:
- varken kungen eller tornet har flyttats tidigare i partiet,
- det inte står några pjäser mellan kungen och tornet,
- kungen inte står i schack,
- kungen inte passerar eller hamnar på en ruta som hotas.
Börja alltid med att flytta kungen. Rör du tornet först räknas det som ett vanligt torndrag i tävling.
En passant betyder ungefär i förbigående. När en bonde flyttas två steg och hamnar bredvid en av motståndarens bönder får motståndaren slå den som om den bara hade flyttats ett steg. Det måste göras direkt i nästa drag, annars försvinner möjligheten.
Promovering sker när en bonde når sista raden på motståndarens sida. Bonden byts då mot en dam, ett torn, en löpare eller en springare. Nästan alltid väljs damen, eftersom den är starkaste pjäsen. Det går inte att låta den förbli bonde.
Specialregler vid tävlingar
I klubbschack och turneringar gäller några regler som många också använder hemma:
- Rörd är förd: rör du en egen pjäs när det är ditt drag måste du flytta den, om den har ett tillåtet drag. Vill du bara rätta till en pjäs säger du det först, internationellt med franskans “j’adoube”.
- Taget är slaget: rör du en av motståndarens pjäser måste du slå den, om det går.
- Schackklocka: varje spelare har en egen betänketid. Du gör ditt drag och trycker sedan på klockan.
Grundläggande schacknotation
Drag skrivs med algebraisk schacknotation. Linjerna heter a till h från vänster sett från vits sida, och raderna numreras 1 till 8 från vits sida. Varje ruta får då en egen kod: den vita kungen börjar på e1 och den svarta kungen på e8. Notationen gör det möjligt att skriva ner ett parti och spela igenom det i efterhand, vilket är det enklaste sättet att lära sig av sina egna misstag.
Vanliga frågor och misstag för nya schackspelare
Vanliga misstag i början
- Att glömma att kungen inte får ställas i schack, inte ens för ett ögonblick.
- Att missa en passant, som bara gäller i nästa drag.
- Att tro att patt är vinst. Står motståndaren utan drag men inte i schack blir det remi.
- Att flytta tornet först vid rockad.
Hur lär man sig schack snabbast?
Ställ upp brädet och spela korta partier där du bara fokuserar på hur pjäserna flyttas. Lär dig sedan de tre specialdragen och de fem sätten ett parti kan sluta remi. Därefter ger enkla schackproblem, där du ska hitta matt i ett eller två drag, snabbast känsla för hur pjäserna samarbetar.
