Leksands kommun tvingades gå in med 30 miljoner kronor i kommunal borgen för att rädda anrika Leksands IF undan konkurs. Det framgår av en granskning som SVT Sport publicerade på tisdagen, där bilden av en klubb med tömda kassor och en kommun som inte såg något annat val än att kliva in växer fram. Motiveringen sammanfattas i granskningen med att kommunen helt enkelt inte har råd att klubben går i konkurs.
Nedflyttningen tog bort intäkter för runt 100 miljoner
Grunden till krisen ligger i det sportsliga fallet. När Leksand åkte ur SHL försvann uppskattningsvis 100 miljoner kronor i årliga intäkter, samtidigt som klubben under de framgångsrika åren hade byggt upp en kostnadskostym och lönenivåer som var svåra att skala ned lika snabbt som pengarna tog slut. Klubben hade dessutom skjutit upp bonusutbetalningar till spelare och tärt hårt på sitt fastighetsbolag för att hålla moderföreningen flytande.
När situationen var som mörkast begärde föreningen 56,5 miljoner kronor i borgen från kommunen. Kommunfullmäktige stannade vid 30 miljoner, alltså drygt hälften av det som klubben ansökt om.
Krav på skärpt styrning och insyn
Beslutet var långt ifrån okontroversiellt. Innan borgen beviljades hade kommunens tjänstemän pekat på oroande ekonomiska förhållanden och brister i föreningens redovisning. Trots varningarna valde politikerna att gå vidare, men band samtidigt fast klubben vid en rad villkor: skärpt styrning, ökad insyn i verksamheten och en professionell ledning med tydlig intern kontroll. En extern resurs ska framöver bevaka ekonomin åt både kommunen och bankerna.
En central pusselbit i räddningen är arenan. Genom att förlänga arenaavtalet ända till 2050 kunde klubben använda kontraktet som säkerhet mot bankerna och förhandla fram andrum på lånen. Swedbank, som håller runt 26 miljoner kronor i arenarelaterade lån, sa nej till fem betalningsfria år men öppnade för minskad amortering, medan Sparbanken ombads godkänna amorteringsfrihet.
Litet samhälle, stort beroende
Fallet Leksand sätter fingret på en sårbarhet som drabbar just mindre kommuner. Josef Fahlén, professor vid Umeå universitet, konstaterar i granskningen att små orter med ett enda elitlag lätt hamnar i ett ömsesidigt beroende, där kommunen pressas att öppna plånboken när klubben vacklar. Konsekvenserna av en konkurs skulle sträcka sig långt utanför isen och slå mot allt från hockeygymnasiet till lokala föreningar, näringsliv och hotell.
För Leksand handlar räddningspaketet nu om att omsätta andrummet i en fungerande ekonomisk plan. Klubben, som fortsatt är en av de mest anrika i svensk ishockey, får förutsättningar att arbeta sig tillbaka mot SHL, men marginalerna är små och kommunens tålamod är villkorat. Blir det inte ordning på ekonomin lär frågan om kommunens roll i klubben återkomma.
Källor: SVT Sport · Siljan News · Falukuriren
Den här nyheten är sammanställd automatiskt av Uppdragsports redaktion. Fakta är kontrollerade mot källorna ovan.